Efter en helg med enformig bas och mycket dans är det svårt att byta genre i högtalarna. Allt annat känns B, kliché, fel. Fortsätter lyssna på musiken som tidigare störde mig. Förstår förövrigt inte varför människor utnyttjar droger under ravefester, man blir ju ändå hög och fylld av basen.
Helgen har iaf varit otrolig. Vänt på dygnet, men det är inget jag ångrar. Varje vaken minut har varit guld, och sovtillfällena har varit nödvändiga för att ladda inför kommande äventyr. Jenny har varit på besök, och vi sov båda två inne hos Sofia-Linn. I den trion hade jag kunnat leva livet ut. Trivs så bra. Känner mig omtyckt. Tycker om. Uppskattar, uppskattas. Ge och ta, heter det kanske.
Hade glömt hur det sociala livet skulle smaka. Har sugit tag i det det senaste, med mycket häng med Sofia-Linn och besök ifrån Danmark och Göteborg. Och det har varit slående. Både för att helgerna varit perfekta, men även för att jag insett att mitt sociala liv utan Sofia-Linn eller besök här uppe inte är detsamma. Intresset finns inte här. Utbildningen är bra, men det sociala livet prioriteras absolut sist. Ibland undrar man vad som hade skett om man valt annorlunda.
Den tionde Juni kommer jag hem igen. Längtar. Denna helgen var one of a kind, men också någon jag aldrig kommer glömma. Söndagen var olycklig, men jag hade mina vänner här, de fanns för mig. Och det var fantastiskt att känna. Jag har en mamma som bryr sig, som la ner en timme på att ge mig stöd, tips och råd. Jag är lyckligt lottad. Vi får se vad som sker med hösten.
Helgen har iaf varit otrolig. Vänt på dygnet, men det är inget jag ångrar. Varje vaken minut har varit guld, och sovtillfällena har varit nödvändiga för att ladda inför kommande äventyr. Jenny har varit på besök, och vi sov båda två inne hos Sofia-Linn. I den trion hade jag kunnat leva livet ut. Trivs så bra. Känner mig omtyckt. Tycker om. Uppskattar, uppskattas. Ge och ta, heter det kanske.
Hade glömt hur det sociala livet skulle smaka. Har sugit tag i det det senaste, med mycket häng med Sofia-Linn och besök ifrån Danmark och Göteborg. Och det har varit slående. Både för att helgerna varit perfekta, men även för att jag insett att mitt sociala liv utan Sofia-Linn eller besök här uppe inte är detsamma. Intresset finns inte här. Utbildningen är bra, men det sociala livet prioriteras absolut sist. Ibland undrar man vad som hade skett om man valt annorlunda.
Den tionde Juni kommer jag hem igen. Längtar. Denna helgen var one of a kind, men också någon jag aldrig kommer glömma. Söndagen var olycklig, men jag hade mina vänner här, de fanns för mig. Och det var fantastiskt att känna. Jag har en mamma som bryr sig, som la ner en timme på att ge mig stöd, tips och råd. Jag är lyckligt lottad. Vi får se vad som sker med hösten.
Fotograf: Jenny Jedborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar