Nöjd, i en småtom period

Efter två glas vin, Oceans eleven och mys på altanen med mina fosterföräldrar så kände jag med ens att det var dags att skriva av mig. Det har kittlat i fingrarna på mig hela dagen men jag har inte haft ork eller ro till att sätta mig ner och skriva.
Är det något speciellt jag vill skriva om?
Nej. Troligtvis kommer jag bara klaga på vad jag saknar och önska mig bort någonstans, eller uttrycka mina drömmar om framtiden på ett vimsigt, överdrivet romantiskt sätt.
Låt gå, så får det bli!


I det sista har jag haft en lyckad dansuppvisning, känslomässig skolavslutning, raggarcruising för första och sista gången (se bild längst ner) och förvånansvärt många shoppingrundor.
Jag ägnar en hel del av min vakna tid till att försöka leva i nuet, tänka på vad som sker omkring mig och lösningar på eventuella problem man stöter på. Men nu i det sista så har jag kommit på mig själv med att jag saknar så mycket. Gamla vänner, skolor, fritid och även denna så eviga singelnoja jag intensivt känner av som får mig att sakna någon att dela smöriga, men ärliga kommentarer och stunder med. Jag har dock lärt mig att tona ner det sistnämnda och gör det bästa av saknaden efter denne speciella Mr. Någon-som-är-värd-att-vänta-på, genom att jag istället försöker lära mig att längta, och inte sakna. Sakna och längta är nämligen två helt olika saker, enligt mig. Men i alla fall!
Jag har varit så upptagen med så mycket saker runtomkring mig så jag inte har hunnit ta mig tid till att bara ta det lugnt. Sedan skolan slutat (vilket förövrigt är en väldigt stor del av mina "åhvadjagsaknar"-känslor) så har jag plötsligt lite tid över till absolut ingenting, vilket också är lite obehagligt då mycket kan komma ikapp. Häromdagen tillät jag mig att för första gången sörja över den förlorade kontakten över min tidigare bästa vän som flyttat för närmare ett år sedan. Det var skönt!
Saknaden efter skolor så som Nösnäsgymnasiet och Nordiska Fhsk är väldigt stor, men då jag ska på antagningsintervju kommande tisdag på en skola jag drömt om sedan 2007 så känns det helt okej, för tillfället.
Känner mig f.ö. fortfarande löjligt förälskad i Island, så mycket så att det under mer än en månads tid nu varit det sista jag tänkt på innan jag somnar. Känner mig barnslig och härlig.


Jag har fått reda på att jag ska jobba på Pier Pressure, West Coast Riot och (det bästa av allt) Metaltown! Helt fantastiskt! Känslan som kom med detta lyckorus till mail var obeskrivlig. Jag kände mig plötsligt som MetalEmelie13 igen och den känslan ligger ännu kvar, vilket härligt pirr i magen! Ska bli fantastiskt med Rammstein i min närhet, oavsett vart i området jag under deras speltillfälle kommer befinna mig.

Nej, varför började jag skriva såhär sent? Klockan är nu två och om 9 timmar är Lillen + flickvän här för att förhoppningsvis överta en kattunge. Ska bli härligt att få träffa Lillen igen, så vill vara pigg och go.
Livet är alltså helt Ok och jag njuter så mycket jag kan utav allt!
Peace out!

(P.S. Hur i helsike kan jag ha glömt att skriva att jag har tagit körkort för typ 3 månader sedan?! Ja ja, bättre sent än aldrig; JAG HAR KÖRKORT! Whi!)

Foto:
Finaste Miriam M. S. Hagström